This site uses cookies. By continuing, your consent is assumed. Learn more

122.8fm shares

Jacob ramms tals butthole

opinion

Search the history of over billion web pages on the Jacob ramms. Den upplaga af Linnés Öländska resa, som här- med i anledning af tvåhundraårs- minnet af den store naturforskarens födelse bjudes allmänheten, utgör en trogen kopia af den år utgifna originalupp- lagan.

Endast de nödvändigaste ändringarna i af- seende på vissa ords stafning i öfverensstämmelse med nutidens fordringar hafva vidtagits och de ute- slutningar, som gjorts, äro hufvudsakligen de på latin affattade rent vetenskapliga växt- och tals butthole ningarna, hvilka af intresserade vida utförligare åter- finnas i Linnés floristiska och faunistiska verk.

Som bekant ingick i originalupplagan efter skildringen af Ölandsresan berättelsen om Linnés Gottländska resa samma år. Denna berättelse har här uteslutits, men skall följa i en ny volym af »De bästa böckerna- », såvida intresset för de linné- anska resebeskrifningarna visar sig betrygga företaget.

Redaktionsarbetet har verkställts af fil. Riksens högloflige ständer vid riksdagen behagade förordna, det skulle jag antaga en resa till åtskilliga landsorter i riket och i synnerhet till Gottland, Öland, Västergötland, Jacob ramms tals butthole, vid Kinnekulle, Halle- och Humieberg, Mosse- och Ålleberg, Billingen och flere ställen; till tals butthole förrättning riksens höglof- lige st-änders manufaktur- och handelsdeputation af den 27 april anmodade dess manufakturkontor att för mig utfärda instruktion, hvilken bestod uti föl- jande punkter: Hvad jag på denna min resa kunnat uträtta och huruvida jag den mig gifna instruktion kunnat efter- komma, vill jag här som kortast föreställa.

Vetenskapsakademien årsom kunna ses i dess handlingar p. Den leran, som finns mellan sandstenshvarfven vid Bursviken och vid Grottlingbo är en synnerlig art, som tals butthole torr, något skiffrig, tät, fin, går sönder i tärningar, tager ut fläckar etc, hvilken torde tjäna till valkar och annat. Hvad malmarter angår, har man till dem Jacob ramms tals butthole mycken liten anledning på Gottland och Öland, men korallarter och Jacob ramms tals butthole i mycken- het.

Djur, fiskar, amfibier, kräk, insekter och fåg- lar, besynnerligen af de senare slagen, har man fått ett ansenligt antal. Miltal och logementer har jag som kortast utsatt.

Omilda omdömen och kritiker öfver felaktigheter, som här och där kunnat ses, har jag med all flit undflytt, att jag måtte gagna utan att någon skada.

Jag har gifvit fram sakerna helt kort, utan mycket reson- nerande och många reflexioner, som alltid säga sig själfva, när data äro riktiga och allt detta att jag måtte vinna kortheten, som är det behagligaste skrif- sätt.

Jag har med flit beskrifvit mycket, som i Sverige är allmänt, därför att det utomlands är sällsynt. Antikviteter såsom borgar, högar, ätteplatser, stenar har jag kort anmärkt, där jag dem sett. Runstenar har jag en stor hop upptecknat på Öland, att jag därmed måtte noga visa andra hvar sådana kunna igenfås, men ingalunda att härmed lämna af dem någon tillförlitlig kopia, ty dels är denna vetenskapen intet min, dels har jag ej eller velat mig uppehålla vid dem, så länge, att jag dem ifrån den besvärliga mossan, som alla öländska run- stenar öfverdrager, kunde rengöra.

Må alltså ej min läsare någonsin taga dessa afskrifter annorledes än som jag dem gifver, nämligen som ett hastverk och vedermäle. Wallin dem alla mycket noga aftagit, och dem ofelbart med första lärer utgifva. Ekonomiska anmärkningar har jag på 'äenna resan mer sorgfälligt hopsamlat. Inbyggarenas se- der, kläder, husbyggnad, deras åker och sädesskötsel deras ängar och skogar, tjärubrännerier, kolmilor, golfstens- och sandstensbrott beskrifvit och här och där som kortast anmärkt, hvaruti ett och annat kunde förbättras.

Uti mineralogien har jag anmärkt åtskilligt om kalksten, sandsten, alfvarsten, kvarnsten, droppsten, flygsand, med mera som förut inte varit bekant. Uti botaniken har jag på många ställen rön, som jag hoppas ej skola vara onyttiga för fäderneslandet. Jag har funnit den örten, af Jacob ramms tals butthole dea rätta soda brännes.

Aghen, som på Gottland brukas till lång- varaktiga tak, har jag beskrifvit, hvilken torde lätt planteras i våra vidlyftiga myrar. Sandhafren, som så besynnerligen dämpar flygsanden.

Hvad agh, alfwarlaek, S. Brittaelaek,...

Schisede, som gör, uti dricka, folket nästan blinda. De växter, som gifva mjölk och smör en hvitlökssmak. Rams, som fördrifver ogräs i humlegårdarna.

Hagtorn, som bör planteras på ställen, där intet annat träd kan be- stå. Token som tjänar till små häckar i trädgårdar. Åkersenapen och dess underliga natur samt myckna skada. Svenska höfröet, som är så förträffligt i ängar, att jag ej sett dess like.

Huru man af eken har en krönika på starka och svagare vintrar hela Huru hauter eller tång brukas till gödsel på åkrar. Hvilka växter trifvas på den allra torraste och magraste jord; och hvilka växter gifva tillkänna, hvarest ängen består af kalljord. Hvarest ljung inte trifves och hvarför.

Hvilka örter äro skadliga för fåren, och det härliga fårgräset, af hvilket fåren allra bäst trifvas. Hvad gräs boskapen fägna sig af vid hafsstränderna Vetenskapsakademiens handl.

Hvad agh, alfwarlaek, S. Brittaelaek, rams, keipe, kräkel, madra, mannablod, selting, tarald, took etc. Uti zoologien har jag beskrifvit huru salarna fångas, hjortarna utstängas, huru råkorna tagas, huru ejderdun misshafves, huru änder snärjas.

Huru tobis, torsk och flundror fiskas. Huru sällsamma torden, skårfläckan, alfvargrimmen, tolcken och strand- skjuran äro; om ganska många insekter, hvilkas nytta oss Jacob ramms tals butthole en tiondedel ännu är obekant; men kunskapen om dem är dock angenäm åtminstone för det folk, som läst hvad Réaumur, Swammerdam och Frisch upptäckt för världen.

Hvad tillväxt fäderneslandets historia tagit af denna resa, lära de böcker, som nu tillika af mig utgifvas, nogsamt bevittna, hvilka säkert Jacob ramms tals butthole visa att fäderneslandets historia till örter, djur, fåglar, fiskar, maskar och kräk nogare blifvit i Sverige uppteckande, än härintills skett uti något rike af världen. Fysikaliska saker om strömmar, sjöar, salta och sura brunnar, källor, kalkvatten, berg, grottor, tuf- vor, strata etc.

Huskurer har jag samlat, där jag dem hört, så- som emot svullnad, sår, håll, moderpassion, fulslag, rosen, blodsot, Jacob ramms tals butthole etc. Vidskepelser har jag här och där upptecknat, mer till att förnöja mina läsare, än att därmed gifva någon verklig nytta.

En stor hop örter och insekter har jag på latin 10 CARL VON LINXE beskrifvit, dels för korthetens skull, dels att man ej har terminos artis stadfästade på svenska språket; men förnämligast att utlänningar kunde nyttja verket och därigenom ledas att få håg till att se hvad det öfriga vore, helst ingen svensk lär mycket bemöda sig om dessa beskrifningar, om. Att lära invånarna och bönderna känna och till- reda hvarjehanda färggräs och apotekareörter fann jag under resan vara mycket svårt; den korta som- maren fordrade min skyndsamma resa, om jag eljest skulle bese många orter och däraf få anledning till flera rön; jag skall beflita mig att lära de stu- Jacob ramms tals butthole vid akademien allt sådant, att när dessa med tiden blifva i riket utplanterade och herdar i för- samlingarna, de då må vara i stånd häruti gifva sina sockenbor bästa anledningen.

Kartorna öfver Gottland och Öland bör min lä- sare tillskrifva den vittre inspektor Jacob Faggot uti landtmäterikontoret, som att göra detta lilla verk så mycket tydligare har mig dem lämnat. Jag bör ock här ej förbigå att nämna sex unga herrar, som på denna resan gjorde mig på egen bekostnad sällskap, att därigenom vänja sig vid ob- serverande på resor och sig själfva uppöfva, de där med all flit voro mig behjälpliga vid undersökningar.

Adlerhjelm, notarie i kungl. Moraeus, auskultant i bergskollegiet. Wendt, medicine och botan. Skrifarten är mycket enfaldig, hvarför jag torde blifva hårdt ansatt af många Plinii näktergalar. Finner jag att detta skulle behaga mina lands- män, skall, vill Gud, snart nog något angenämare framkomma; hvar ock icke, skall min möda ej köpa sig tadlare. Stockholm reste vi ifrån i den behagligaste vår- tiden, kl.

Solen sken klar och luf- ten var något kulen. Våren, som ej bör mätas efter kalendarium utan efter klimatet och värmen, var så vida kommen att lönnen utslagit sina blommor, men ej blad; att björ- ken nyligen utspruckit och blommade som bäst; alens stiplar voro nyligen utbrustna och granen hade på sina yttersta kvistar små röda smultronlika knoppar, som Jacob ramms tals butthole de hanblommor, men ännu ej mjöliga; lind, ek och asp stodo ännu sofvande i sin vinterdvala.

Blommor voro inga andra än draba prima, cal- tha, glechoma, leontodon, hepatica, anemona secunda, oxalis, adoxa, salices. Ibland fåglarna hade göken nyss begynt gucka och Jacob ramms tals butthole såg man i dag den första. Resan ställdes genom Södermanland, men än- dock hade man i dag kvar Upplandssituationen med kullriga, låga, flacka och blå bergskullar, mellan hvilka voro mindre tillräckliga platser af skog eller skön säd, fast vårsäden var nog ojämn.

Efter sex fjärdedels mils resa kommo vi till Fittja, där vi länge väntade på hästar, och efter två mil till Södertälje.

Södertälje stad är en liten fläck, liggande uti en däld, emellan tvenne höjder på en sandaktig och mofull trakt, sträckande sig utefter längden af däl- den. Mälaren ligger på ena sidan och Saltsjön hade kommunikation med staden på den andra medelst en vik, som årligen mer och mer grundar sig igen, att man redan på en fjärdedels mil ej med fartyg till staden komma kan.

Landet blef härifrån mer och mer habitabelt med större dälder, åkerfält och ängar; hafvet stötte in på åtskilliga ställen vid vägen med sina vikar. Till Pilkrog kommo vi efter sex fjärdedels mils resa om aftonen, skyndade oss därifrån åt Åby, dit vi hade två mil, men ovana af resan hvilade något förut öfver natten, kl. Dagen blef varm och behaglig efter en med stark rimfrost kulen natt.

Malört växte uti ansenlig myckenhet här omkring vid gårdarna. Nyponbuskar hade allt ifrån Stockholm hitintills stått ymnigare kring vägen, än man sett på någon annan trakt i Sverige; de hade på sig en myckenhet af sömntorn eller Jacob ramms tals bedegvar, i hvilka lågo ännu maskar, som ej förbytt sig uti ichneumones.

Vi butthole af åt Trosa, men vid vägen sågo vi på ömse sidor upp i bergen en rödaktig brånad af själffrätsten, som gaf tillkänna att bergen höllo järn.

Taxus- eller idträd stodo väl klippta och ,fikon med thuja voro här de raraste. Pilar stodo här i Jacob ramms tals butthole och nu i bästa blomma, alla voro hannar, kunde alltså inte med sina frön beså lan- det, ej heller om sommaren med sina ullfulla fröhus orena landet där de växa, hvilket hushållare kunna märka.

Trosa stad låg intill sjöviken, att små fartyg kunde gå upp till bron midtför torget; utom hvilken förmån och att han är så ganska liten, intet märk- värdigt här föreföll.

Dess belägenhet en half mil från landsvägen lärer mest förhindra dess till- tagande.

Vi vågar lova att det...

Jacob ramms tals butthole fick tillfälle att här beskrifva en liten fjäril, som man intet märkt hos utlänningarna. Han var mycket liten, hade sex riktiga fötter, med vingarna satt han på en besynnerlig ställning, lika som den som kallas ekblad; vingarna voro på bägge sidor so tiga med hvita fläckar och blekare inunder; kanterna voro taggiga och taggarna bestodo af svarta hår, emel- lan hvilka hvita uppfyllde kaviteterna.

Till Svalbro kommo vi ifrån Åby efter 2 mils resa, i något backig väg, där vi måste vänta och frysa hela natten, i brist af hästar, säng och nattläger.

Vi besågo det förfallna slottets ruiner efter vallar, murar, samt Eriks och Valdemars fastokam- rar; detta hade nu förvandlat sig uti residens, kansli, ränterier och magasin. Ibland murarna, efter de förbrända husen i sta- den, var en af holländsk klink hvilken stod helt frisk och fast, fast under öppen luft allt ifrån sista kri- get, mer än 20 år.

Klinken super inte Jacob ramms tals butthole sig så mycket vatten som vårt tegel; ty han är mindre och bättre genombränd, han är hvit inuti, då vårt tegel är rödt och järnhaltigt. Bron, hvilken låg öfver den ån, som går midt igenom staden, var af sprängd gråsten, stark och konstigt uppbyggd. Floden med sina många jämna och drifvande fall, långs åt hela staden, dref kvarnar, pappersbruk, valsverk, mässingstrådshytta.

När solen sken på dimman, som steg upp af for- sen vid kvarnarna, representeras stadigt öfver ho- nom en artig regnbåge. Kvarnarna voro försedda med renska stenar, af hvilka en enda innehade tio par. I en kvarn stod en bild af S: Ny- köpingsmjölet, som har namn för det bästa i riket, må väl något tillskrifvas dessa goda kvarnar och kvarnstenar, dock är till ett godt mjöl ett godt korn långt mera nödigt; man vet att "Jacob ramms tals butthole" Södermanland växer det bästa hvete.

från talets senare hälft, enligt...

Här såg man huru sågspån af såg- kvarnen gjordes nyttiga till skinnen, såsom ett ab- sorbens, att därmed dem lättare handtera, hålla och torka.

Mässingsbruket besågo Jacob ramms tals butthole också, huru mässingen göres och huru tråden drogs; jag Jacob ramms tals butthole intet förstå, hvaraf det kommer, att gjutstenar skola förskrifvas utifrån, och de ej fås så goda i Sverige, där de endast dock bestå af mica, kvarts och spat. Det kunde samlas för apotekarna och äfven utskickas, då det kan säljas hela skålpundet för en daler och väl inunder.

I apoteken kostar hvart lod häraf en styfver. Stärkelsefabriken, af fältskären Ziwert anlagd, besågo vi äfven, där oss visades prof af åtskilligt likt berlinerblått, utan safflor förfärdigadt Pappersbruket med dess klutar och lumpor, lak- kärl och lumpvatten, limvatten, formar, valkar, pres- sar och planerhamrar besågo vi mot aftonen.

Bönestads antikviteter, högar och Jacob ramms tals butthole, om hvilka Sundler i sin diss. Skvattram Ledum berömdes såsom ett förträff- ligt medel emot vägglös.

Stäkran, som här i Södermanland växer öfver- flödigt, skadar hästarna mer än på något annat ställe, om hvilken prosten Pihl berättade, det hon intet skadar hästar färsk utan endast torr; kan ock vara att hästarna veta bättre genom lukt och sma-k att sky henne, då hon är grön och rå, än nar hon är torr.

News feed