This site uses cookies. By continuing, your consent is assumed. Learn more

122.8fm shares

Bald gay in a barely legal scene

opinion

As computational technology and new materials enter the world of textiles, our view on textile materials is challenged. Textile interaction design suggests a new design space in which the fields of textile design and interaction design are merged. This work contributes to the introduction of textiles as material for interaction design and focuses on spatial and temporal design of the dynamic elements of textiles — the elements that enable interaction.

The result is various interactive textile material examples which are meant to inspire new expressional uses of textile materials thought of as slow, interacting hardware able to inhabit our everyday environments through responsive light, tactile connections, and informative decorations etc.

Design experiments conducted within this thesis are framed by a research programme, which is set up as an initial guideline to explore visual and tactile interactive properties of knitted textiles. Together with practical knowledge, the result is a theoretical framework that frames essential features of an interactive textile design where the defined design variables introduce a way to formulate what it is we design when we design for dynamic elements.

By introducing notions such as the potential and precision of interaction, design variables relating to both physical and programming design are derived from the design of the dynamic elements of a material. A retrospective analysis of the experiments in relation to four acknowledged interaction design dimensions establish a link between the fields of interaction design and textile design. This work is based on the design experiments Electrical Burnouts, Costumes and Wall Hanging, Touching Loops, Designing with Heat, Functional Styling, Repetition and Stretching Loops, where the implemented structures are seen both as materials Bald gay in a barely legal scene further design and examples meant to provide inspiration in a more general sense.

Denna avhandling utgör ett etnografiskt bidrag till forskning om barns konsumtion, familjeliv och lycka. Genom en analys av Bald gay in a barely legal scene intervjuer samt familjebesök till två av Sveriges mest välbesökta temaparker utforskas skiftande betydelser av lycka, liksom dess förutsättningar och utmaningar.

Tidigare temaparks-forskning har generellt tagit lyckans existens för given. Utifrån en inledande diskussion om bland annat olika filosofiska och samhällsvetenskapliga lyckoteorier argumenterar avhandlingen för att studier av praktik tillför ny och grundläggande kunskap om lyckans komplexa sammansättningar.

Avhandlingen visar därigenom att lycka iscensätts som en del av — och i förhållande till — ideal om familjeliv, tid, barndom, pengar, konsumtion, upplevelser och materiella ting.

Genom att fokusera på barn och deras familjers praktiker lokaliseras lyckans skiftande betydelser i en samtidskultur där emotioner och konsumtion är centrala. Avhandlingens ansats är tvärvetenskaplig och hämtar teoretisk och metodologisk inspiration från sociologi, antropologi samt teknik- och vetenskapsstudier STS.

Genom denna ansats synliggörs sammanflätningar av sociala relationer och materiella ting som produktiva i iscensättandet av lycka. Genom en dialog mellan empiriska beskrivningar och forskning om lycka, konsumtion och barndom belyser avhandlingen nödvändigheten av att synliggöra och utforska röriga och rörliga praktiker.

Det bidrar till en Bald gay in a barely legal scene förståelse av praktik som kan förändra hur vi närmar oss lycka och samtida barndomsideal — som konsumenter och medborgare i ett lyckosträvande konsumtionssamhälle.

The aim of this study is to investigate life forms and the dynamics of cultural processes in the parish of Tärna, Västerbotten. The material is an investigation of the life stories of two families, which have been investigated from an overall scientific aspect.

The aim has been to examine the exploitation of resources by individuals and cognitive structures within the framework of ecological adaption. These aspects have been illuminated by the use of comprehensive source materials.

Estate inventories have revealed different object categories which were associated with the exploitation of natural resources. Church registers, judgement books, tape recordings from folklore archives and the author's own interview material described life stories in a Saami mountain family and a settler family.

It turned out that people in the mountains had supported themselves on a combination of stock-raising, hunting and fishing.

Comprehensive socialized knowledge of the environment and its resources was a decisive factor for ecological adaption and survival. The settler family had a solid knowledge of various handicrafts. The Saami in Tärna have settled down at an early stage and abandoned their former nomadism. The Saamish family investigated had a strong sense of family identity and their living story-telling tradition strengthened their identity and became a uniting factor.

At the end of the 19th century and the beginning of the 20th century innovations began to emerge in the mountain parish, which often came to revolutionize the whole life pattern. The process of cultural change in Tärna in the 20th century has been dramatic. It has included the development of technology, modernization and changing exploitation of resources.

Through the investigation of the life stories of the two families a clear picture has emerged of the exploitation of resources and of values, i. Denna avhandling undersöker hur nuvarande sätt att föreställa sig möjligheter för intersexuella och transpersoners liv inom medicinska sammanhang kan informeras av och omföreställas genom historiska livserfarenheter hos intersexuella och transindivider, som de har artikulerats i självbiografiska berättelser. Postmoderna, queer, intersex- och transforskare och aktivister har kritiserat existerande normer för intersex- och transhälsovård för att begränsa möjligheterna för olika förkroppsligande liv genom att artikulera vissa former av förkroppsligande och subjektivitet som mer sannolikt att möjliggöra ett levbart liv än andra.

Detta har ofta gjorts i ett medicinskt-juridiskt sammanhang genom att hänvisa till förflutna erfarenheter av levbarhet kring förkroppsligande och genusifierande situationer som skiljer sig från privilegierade positioner. Med utgångspunkt i denna kritik, återupptar denna avhandling frågor om hur intersexuella och transpersoner kan bli förkroppsligade och ha relationer till andra, "Bald gay in a barely legal scene" att reflektera kring de första tre fjärdedelarna av nittonhundratalet när de nuvarande normerna för vård och diagnostiska kategorier uppstod, men ännu inte Bald gay in a barely legal scene etablerade.

Med utgångspunkt i en unik uppsättning av historiskt källmaterial från Danska  Justitiedepartementet och Medicinsk-Etiska Rådets arkiv, återges intersexuella och transpersoners livshistorier från egna och medicinsk-etiska experters berättelser skrivna i relation till ansökningar av förändring av juridiskt kön och medicinsk transition.